...Midsommarafton. Nu för tiden anser jag firande som ett icke nödvändigt ont, känns verkligen som det kvittar. Vill verkligen inte åbäka mig runt en fallossymbol som en liten groda och för den delen prästens kråka som åker ner i diket.
Annat var det förr i tiden, kanske man hade anledning att fira och framför allt var ju förväntningarna större, förväntningar som inte ledde till ett skit men som var roliga så länge dom varade.
Jag är så pass gammal att mitt "firande" ägde rum i slutet på det glada 70-talet, och då var det inget snack om barnlekar kring stången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar